Ett år och fyra månader senare..

Här sitter jag med en fantastisk liten kille i mina armar som just nu sover och låter som en hel traktor då han är dunderförkyld. Men det är det bästa jag vet! Jag kan fortfarande titta på honom i timmar och förundras över livet och hur mycket man kan älska någon.


Det lilla i det stora hela.

På måndag får vi äntligen tillgång till vår nya lägenhet och då blir vi äntligen av med det här kaoset!

Och det blir rejält spännande att se vad vi hittar när vi plockar upp lådorna, Antonio har agerat packhjälp i smyg ;)

Gnällandet gör mig gnällig!

Jag har faktiskt rätt att gnälla... Har du verkligen det offentligt?! Vill alla ta del av ditt gnäll? Kanske inte. Vill du verkligen få en annan person att tappa orken 07.30 med att börja morgon med vad du anser är relevant gnäll för att enligt det svenska normen vill du bara
"Gnälla av dig lite".

Att börja morgonen med en gnällista då undrar jag hur det står till med världen. Motreaktion: vill börja sjunga på dont worry be happy. Men istället gnäller jag över ditt gnäll.

But Lets face it solen skiner, min familj är frisk,livet är fantastiskt och i dagens sociala medier får man ventilera och nog sjutton fick du mig att tänka till på hur jag vill börja mina morgnar framöver.