Det har gått lite mer än två månader sen vi kom hem med vår skrutt, det mest fantastiska som hänt. Med barn ser man hela tiden framåt och det händer något nytt i deras utveckling varje dag. Han har börjat att le, han vill stå uppi knäet... hela tiden, han säger ouuoo om man är borta för länge ur rummet (typ tar en dusch) och så mycket mer. Det gäller verkligen att ta till vara på varje stund.
Jag satt och vek hans kläder och insåg att han växt ur en storlek nästan två och insåg att så här liten som han är idag kommer han aldrig vara igen. Så liten som han var när vi kom hem från BB, han kommer aldrig vara så liten igen, det sved lite i hjärtat när jag insåg det och och ville bara stoppa klockan.
Nu
Då
Nu ligger han här i min famn och sover, och jag ser fram emot vad han gör idag och längtar tills imorgon, samtidigt som jag sparar idag och igår allra närmast. Lycklig javisst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar